Vem gör upp en bouppteckning? Bouppteckningsskyldigheten ligger hos den som har boet i sin vård. Det brukar i praktiken betyda att en eventuell maka eller sambo eller något av barnen antingen själva kallar till bouppteckningsförrättning eller lämnar över ärendet till en sakkunnig som sköter det. Boets egendom uppges av en person som känner till det och värderingen av boet ska skötas av två gode män, varav den ena ofta är en jurist.
Hur gör jag upp ett testamente? Ditt testamente måste vara undertecknat av dig och bevittnat av två samtidigt närvarande personer. Dessa personer får inte vara släkt med dig eller på annat sätt omfattas av testamentet. De måste veta att de bevittnar ett testamente men du har ingen skyldighet att informera dem om innehållet. Eftersom testamentets formkrav är mycket stränga och tolkningen av testamentets innehåll ofta är juridiskt krävande, finns det skäl att alltid göra upp testamentet tillsammans med en sakkunnig. Kom ihåg att förvara ditt testamente på en trygg plats, till exempel i ett bankfack.
Varför behöver man ett testamente? Om man vill göra ändringar i den arvsordning som lagen fastställer behöver ett testamente göras upp. Avsikten med ett testamente är att fördela egendomen man äger enligt vad man själv tycker är det bästa. Anser man att barnen ska få lika del i all egendom behöver man av den orsaken inte göra upp något testamente. Däremot kan det finnas andra skäl för ett testamente, till exempel att man vill utesluta giftorätten för arvingarnas eventuella makar.
Vem ska betala underhåll för barnen? Föräldrarna svarar efter sin förmåga för barnets underhåll. Vid bedömandet av föräldrarnas förmåga att underhålla barnet beaktas bland annat ålder, arbetsförmåga och möjligheter att delta i förvärvsarbete, beloppet av tillgångar och inkomster samt deras övriga, på lag grundade underhållsansvar. Föräldrar, som inte på annat sätt ansvarar för barnets dagliga levnadskostnader, deltar i kostnaderna för underhållet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Underhållsbidragets belopp och övriga detaljer kring betalning fastställs genom avtal eller dom.
Hur delas egendomen vid en skilsmässa? Vid skilsmässa har båda parterna i allmänhet automatiskt rätt till hälften av det som finns i boet, oavsett vem som har köpt, ärvt eller på annat sätt fått egendomen från början. Detta kallas också giftorätt. Ett undantag är om makarna har ingått ett äktenskapsförord, vilket då inverkar på giftorätten. Genom att utesluta giftorätten kan man även inverka på storleken av det arv som arvingarna får. Det finns även andra undantagsregler gällande delningen av egendomen.
Hur ansöker jag om skilsmässa? Du ansöker om skilsmässa hos tingsrätten. Är ni överens om att skilja er kan ni ansöka gemensamt, vilket betyder att båda skriver under ansökningsblanketten och skickar in den till tingsrätten. Är ni inte överens kan du själv fylla i blanketten och skicka in den till tingsrätten. Den andra parten kommer då att informeras om din ansökan och ges tillfälle att uttala sig i ärendet. Efter att båda parterna hörts inleds en betänketid på sex månader. När betänketiden gått ut, och om man fortfarande vill skilja sig, är det viktigt att man ansöker om så kallad fullföljd – vilket innebär att man skriftligen till tingsrätten meddelar att man fortfarande vill skilja sig.
Vems är ansvaret för dolda fel i en gammal fastighet? Säljaren är alltid ansvarig för dolda fel (sådana fel som finns i byggnaden, men ingendera parten vet om). Efter köpet av fastighet kan köparen ännu i fem år framställa krav på grund av dolda fel. Köparen är ändå skyldig att reklamera för dolt fel i byggnaderna så snart som möjligt efter att ett fel har upptäckts. Dessutom måste givetvis köparen kunna visa att felen funnits i byggnaderna vid köptillfället. Detta görs oftast genom fuktgranskning och materialprover som visar hur länge byggnaderna har varit fuktskadade. Det kan därför rekommenderas att säljarna tar en försäkring som täcker eventuella dolda fel.
Hur länge är man tvungen att betala hyra då man sagt upp sin bostad? Då hyresgästen säger upp hyresbostaden är uppsägningstiden en (1) månad. Uppsägningstiden räknas från den sista dagen i den kalendermånad, under vilken uppsägningen har skett, om man inte kommit överens om något annat. Ett avtalsvillkor som förlänger hyresgästens uppsägningstid är ogiltigt och därmed utan verkan. Hyra ska betalas ännu för uppsägningsmånaden.
Vem ansvarar för skicket på en hyresbostad? Lägenheten ska när hyresförhållandet börjar och medan det pågår vara i ett sådant skick som hyresgästen med beaktande av lägenhetens ålder, nivån på områdets övriga lägenheter och övriga lokala förhållanden rimligtvis kan kräva, om inte något annat har avtalats om skicket. Utan uttryckligt avtal om hyresgästens ansvar för hyresbostads skick, ligger det ansvaret på hyresvärden. Hyresgästen är ändå skyldig att vårda lägenheten omsorgsfullt och blir skyldig att ersätta hyresvärden för sådan skada som han eller hon genom misskötsel orsakar i lägenheten. Sedvanligt slitage som beror på att lägenheten används för det ändamål som man kommit överens om i hyresavtalet är däremot inte något som hyresgästen kan bli ersättningsskyldig för. Sådant slitage är till exempel slitage på plastmatta eller hål som uppkommit i väggen då tavlor hängts upp.
